-Kan vi gå tij en jekpajk näj Ejja somnat, snäjja mamma.
Pojken cyklar bredvid vagnen och mamman.
-Ja, det går bra, OM hon somnar ja. Vad tror du?
För det är grundsyftet med barnvagnspromenaden.

Jo, Ella somnar. Vi är nästan nere vid Djulö. Så det blir både lek och strand.
-Det äj jätteskönt, kom och känn, mamma.
Pojken står med byxorna uppdragna till låren. Mamman stoppar i ett par tår. Just ordet jätteskönt känns inte så där spontant. Mer jätteont. Vattnet biter liksom till. Mamman backar. Om ett par veckor kanske…
Pojken får kliva ur byxor och dra av tröja. Rätt som det är åker även kallingarna. Han är i!
Badpremiären avklarad. Vi brukar göra det tillsammans… Norton – mamman, 1 -0.

Så vaknar Ella och vill genast i vattnet. Vi får styra bort mot lekdelen. Det funkar. Den röda, höga och branta rutschbanan lockar. Många roliga trappsteg, rakt upp i himlen.
Hon är jätteduktig och en snabb, även med en halväten bulle hårt  i ena näven. Väl uppe vill hon mest stå och blicka ut över hela härligheten. Visa upp sig i sin segrarinnakostym. Hon lyfter lite på ena, lilla benet. Sprätter lojt med en fot. Skrattar. Drottning över livet och i dag Djulö strand. Lycklig som en nyss utsläppt ko på grönbete.
Mamman snusar henne i nacken. Det luktar solvarm hud och mycket Ella.
Jag sluter mina ögon alldeles kort. Tar in stunden och bara är. Pojken kommer också upp. Vill vara med.
-Kom Ejja, så åkej vi.
Han tar sin lilla lillasyster i knät och åker vant nedför rutscbanan.

Var rädd om er, ta hand om varandra. älskar er!

Mannen drog med skönaste vännerna till kul bil/hojfest i helgen; ”Jokers” i Tidaholm. Sjukt mycket vackert. Det mesta andades 50-tal. Imponerande!
Jag har njutit av här och nu med barnen. Det har gått jättebra. Vädret har varit på vår sida, så vi har hängt mycket ute.
Grannfrun hemma med sin son denna helg, så vi har vinat, grillat och kafferastat oss en del tillsammans. Jättekul och förstås smidigt. Barnen har också kul ihop mellan brottningsmatcherna…
Norton fick följa med till hennes kompis på landet och kolla in ett gäng alldeles färska hundvalpar. Hade Jimmy varit med satt vi nog , eller sprang med minst en här hemma just nu…
Ella har krånglat en del under nätterna, vaknat stup i ett och haft svårt att sedan komma till ro. Kanske hon saknade pappan!? Det var knappt att hon ville amma, vilket är mycket märkligt.
Nu är i alla fall ordningen återställd. Pappan ligger med solröd näsa och snarkar i soffan… Det blev kanske inte så mycket sömn i helgen. Sova kan vi väl göra när vi blir pensionärer!

Oj, vad det var längesedan vi sågs nere på klubb. I alla fall med familjerna. I går firade vi in vår nationaldag tillsammans Det blev en mycket trevlig och varm kväll. Varm i flera avseenden.
Barnen i olika åldrar lekte så förvånansvärt bra ihop. Vi hade med oss en film i bagaget, men det var ingen som ville sitta framför dumburken en kväll som denna. Ella var så klart minst. Men hon hängde nyfiket på. Bästaste barnvakten Molly var på plats. Oj, vad de gillar varandra! Jag fick sitta och smutta på lite vitt hur länge som helst.
Hade det inte varit för alla myggen, hade vi nog suttit kvar vid grillen än. Att man inte styr till sådana här kvällar lite oftare. Skäms på oss. Det är ju så enkelt.
Ella har ett gäng stora myggbett i panna och huvud nu, som skvallrar om sen sommarkväll. De första är säkert värst, men hon verkar inte lida. Hoppas hon blir lite ”härdad” nu.

I dag har vi haft besök av skateboardkamrat med sina två prinsessor. Minsta tjejen är född nästan exakt samtidigt som Ella. När hon kom innanför dörren, såg vi så tydligt hur liten Ella är. Det skilde säkert ett och halvt huvud på längden… Hon var nog van att tampas om prylarna hemma med sina syster, för hela tiden sa hon ”min” och höll hårt i Ellas saker.
Ella såg mest förvånad ut.
Vi njöt mest ute i dag. Det gick liksom inte att låta bli. Tog en tur allesammans till nationaldagsfirandet i stadsparken, men det var inget som barnen blev eggade av.
Så vi fortsatte att fira hemma.

Grannflickan Elin invigde i dag sin stora pool. Norton var helgalen. Fast vattnet inte hunnit bli varmt, var han i direkt. Han älskar verkligen att bada.
Ja, det är väl snart läge att åka till sjön. Men lite varmare vill nog Ella ha det i vattnet. Hon verkar inte vara riktigt lika ”hårdhudad” som storebror.

Mannen hade hyrt en bil-maskin i helgen. En sån där som hackar sönder typ cement.  Men helgen passerade nästan och det tunga aset låg kvar i bagaget på bilen.
Spontana gäster kom på fredagskvällen, lagom till grillning och sov sedan över. Sedan var det födelsedagsfirande hos kusinerna i Viala på lördagen. Så när söndagen kom blev det till att rulla upp skjortärmarna med dubbelvarv.
Då passade jag och barnen på att åka till badhuset. Vi valde det i Vingåker, dels för att vi simskolat så mycket här hemma, och dels för att Vingåkersbadet stängs från och med i morgon för sommaruppehåll med renovering.
Jag ringde svägerskan som bor i Vingåker och kollade om hon och något barn ville haka på, men hon hade snickarbyxorna på. Tänk, hon är precis lika mycket våghalsig tusenkonstnär som sin bror! Det måste vara något med generna. Hoppas Norton och Ella  får några sådana också. Just det där; hur svårt kan det va’ är så skönt!

Vi badade en stund. Det var inte jättevarmt i alla delar av badet, så efter en stund tog vi fikapaus.
Plötsligt kom en lintott springande så att badbyxorna fladdrade och en mamma efter. Jo, det var svägerskan med minsta sonen. Snickarbyxorna hade åkt av för en stund. Vilken tur! Norton tyckte precis som mamman att det var kul med en kompis. Och Ella fick mysa i badkappan hos faster en stund.
Repris, tack! Fast nästa gång hoppas vi att det blir i er nya, generösa pool!

Hemma på gården hade det hänt grejer. Grann-Thomas hade anslutit och bidrog med både muskelstyrka och öl från sitt alldeles egna bryggeri.
Det var ju tur att det var en sådan nästan overkligt varm dag, så att det bara måste pausas lite då och då för en öl…

Barndomsvännen sms:ade i går kväll:
” Åker till Östra Vingåkers öppna förskola i morgon, fredag. Vore kul att ses!
Ja, så väckarklockan fick sättas på ringning en dagisfri dag, det kändes väl sådär…

Öppna förskolan startar 09.30. Klockan 10.00 är det dags för lyxigt fika, som i vårt fall fick bli frukost… När vaknar alla barnfamiljer egentligen?
Men vi hann. Lämnade hemmet med obäddade sängar och tomma magar.
Barndomsvännen med två¨älsklingar var redan på plats.
Kaffe, Bake-off-bröd, ost, gurka. småkakor och saft till en löjlig peng.
Bus, pyssel, lego, utklädning, sandlåda, gungor och sol.
-Vad ska ni göra nu, frågade min bästis.
-Ja, inget särskilt. Disk, lunch, sova-middag-promenad. Det vanliga, typ.
-Häng med hem till oss på lunch! Jag har förberett med spaghetti och köttfärssås.

Klart vi gjorde. Mannen jobbar. Bästisens man jobbar. Dessutom i Norge…
Fick en jätteskön och spontan eftermiddag på landet.
Och tänk… disken står kvar än… och sängen som aldrig blev bäddad är nu påfylld av  skitiga fötter och lyckliga barn.
Tack för fredagsmyset på landet, Åsa! Vi kommer gärna tillbaka. Kanske det blir ett dopp i sjön nästa gång?! Det är nog fortfarande det bästa jag vet,  ja, näst efter kärlek i alla dess former.

Var på 1.5 års kontroll i dag på BVC.
Mannen och jag gissade lite vikt kvällen före.
-Ja, nu väger hon nog runt 9 kg, gissar mannen.
-Nästan i alla fall, svarade jag. Tror hon vuxit en del på längden också.

Storebror följde med som support.
Ella började med att bajsa. Sedan fick hon sitta på vågen.
-7.505, sa BVC-sköterskan.
-Oj, inte mer…

Till detta en längd på 72 cm och huvudomfång 43 cm.
-Hon är säkert väldigt rörlig av sig, gissade sköterskan. Hon görs sig nog av med det mesta.
Sedan fick Ella visa att hon kunde rita, stapla klossar, svara var magen var, visa upp sitt ordförråd och att hon minsann kunde förstå och genomföra saker som vi bad om.
-Jag tycker hon är jätteduktig, svarade BVC-sköterskan. Fast liten. Men du är ju själv inte så stor.
Ella imponerar på oss alla varje dag. Hon har stenkoll på allt som händer här i hemmet med omnejd. Lyssnar och uppmärksammar och likt ett läskpapper suger åt sig. Envisa, kloka, tempramenstfulla unge, dig är det nog ingen som kommer att sätta sig på. Tänk att vi fick två så lika…

-Så var det sprutan. Mässling, påssjuka och röda hund, säger sköterskan.
Sonen kommer insläntrande, efter att ha lekt i väntrummet. Han får se sprutan och ryser till.
-Åååh, stackas Ejja, säger han och klappar henne ömt på huvudet.
-Den gör inte ont, svarar jag, (som vi föräldrar gör…), bara ett kort litet stick. Kom och prata med Ella under tiden, så märker hon inget.
Norton pratar snällt och lugnt med Ella. Det funkar! BVC-sköterskan blir imponerad över hur rar han är mot sin syster.

Nästa gång vi ska hit är när Ella är 2.5 år. Då har hon förhoppningsvis passerat 9 kg…

Ekorrar, fiskar och litet knytt.
Vi firade Mors dag med en tur till Kolmårdens terrarium. Debut för Ella. Men varför fick man inte bada i alla spännande baljor?

Fredagsmys…
Nog hajar man till, trots att det bara är en kopparorm. Denna vackra varelse låg i fredags kväll och myste av solens sista strålar på grusvägen bakom Furuliden.
Jag njöt av vacker, ljum försommarkväll och promenad.. Barnen sov, mannen kollade hojfilm med löjligt duktig hojskruvarvän.
På vägen tillbaka mot hemmet igen, denna gång på cykelbanan längs Nyköpingsvägen låg en kopparorm till.
Det var väl ändå lite märkligt.

Asterix, om Norton själv får välja… och det får han ju så klart!
Hittade honom här,  i vill-ha-hemma-bokhyllan efter att jag rusat runt en stund och jagat vill-gå-själv-hela-tiden-Ella.

Vattenfallet på biblioteket bjöd på stora krafter. Vänta på mig, Norton!

Sjön suger som bekant, så vi avslutade biblioteksupptäckarfärden med en fika där. Tanten som jobbar i fiket är så rar mot barnen. Hon tar sig alltid tid till att prata med dem och lyssna intresserat, alldeles på riktigt! I dag bjöd hon på stora pepparkakshjärtan. Det gick hem hos båda.
Ella hade samtidigt fullt upp med att vinka och säga hej så artigt till alla som kom, gick och satt i fiket.
Vi avslutade med rutschbaneåkning och gungning i lekparken utanför. Ella ville sedan absolut inte sitta i vagnen. Hon vill gå själv. Inte bredvid, inte hålla handen, nej egna kringelikrokar med massor att se och upptäcka. Vilken tur att jag inte har bråttom till något jobb…