-Hej!
Jag tittar upp och ser en kvinna som tagen ur en av Skagenmålarnas bilder.
Med solen i ögonen kisar jag en stund och ser att det är min mamma.
Vitt linne, ljusa shorts och vit stråhatt. Vacker, nyss fyllda 74.

Blir glad och mycket överraskad. Djulö beach är inte hennes melodi. För mycket av allt liksom. Denna dag är stranden nästan överbefolkad, så det var fantastiskt att hon hittade mig och barnen.
Hon tar Ella med sig till en bänk i skuggan. Där sitter de en stund och njuter av ”tillsammans”. Ella är trött, har varit det en lång stund men inte kommit till ro i larmet.
Och tutten smakade sjö och blöt bikini.
Tur att mormor kom med öm, varm famn. Fickan somnade nästan direkt.
Efter kort powernap njöt de båda i varsin gunga. Ella pekade intensivt att mormor skulle sitta bredvid på egen gunga. Mormor lydde.
Norton hittade en lekkamrat. En långhårig pojk på nyss fyllda sex från Småland. De bestämde att om solen var lika närvarande i morgon, så skulle de ses och leka vidare då.
-Vi kan väl byta nummej med vajandja, mamma? Hetej det så?

Bästaste Elin, grannflickan kom i dag hem från en veckas semester i Grekland.
Som sonen väntat. Och så ikväll rasslade det till ute i hallen och där stod hon, brun och glad med varsinn täljd slangbella i näven.
Och pappan hennes fann sin lekkamrat på baksidan, i full färd med att bygga vidare på garaget/puben/jordkällaren.
De båda männen var lika rusiga som barnen. Det strålade av lust och iver.
Barnen kom in med skitiga fötter klockan 23.00!
Gubbarna strax innan.
Tänk vad viktigt det är med en bästis. Var rädd om varandra!

Nu har Ella debuterat som semesterfirare. Men två avverkade nätter på en camping i Vaxholm med Molly-tjejen och hennes rara familj, samt en natt i tält alldeles vid Hjälmarens strand med skateboardkamrater.
Sol ibland, bad, vaxholmsbåt, grilla, regn, kallt igen, Tekniska Muséet, klurigheter, hink och spade, ostbollar, våningsängsbus, minigolf, taibuffé, skratt, uppskrapat knä, myggor, lekpark, skällande hund, fika på Saltå kvarn, barnvagnsrace i regn. Massor med kärlek, kramar och bara kul!
Tack för att alla orkade med en söt och mycket intensiv liten tjej.
Repris nästa år igen? Då längtar mamman efter en husvagn med och en skön stol alldeles utanför!
Men vi har mycket kvar av denna sommar, ses snart igen. Kram på er härliga människor!

Ella övar på sin ”tappre riddarmin”. Den stora riddaren hade tillfälligt lämnat sin borg, då hon snabbt som ögat smet in och snodde hans hjälm.

Sötare än jordgubbsglass!

Pappas pojk

.Det måste väl vara generna, ja de från pappans sida…

Två varma, svettiga barn har somnat in hos mig i kväll. Solen dröjer sig kvar och doftar somrigt på den mycket lena huden.
Går ut i trädgården. Plockar undan kvällens lek. Det doftar från den bångstyriga Kaprifolen som trasslar sig och bara växer vidare i det fula Gunnebostänglset. Vid studsmattan hittar jag ett par nybadade mycket små skor. Är det inte det man har hinkar till? Jasminen bildar här en Asieninspirerad, tvåldoftande vägg ovanför den blå skyddsmattan. Mannen och jag funderade häromkvällen varför gräset är mer än dubbelt så högt just under denna rundel. Vi kom fram till att det blir skyddat från solen här under och får mer växtkraft. Eller så vill det vara med och hoppa som barnen…
Det här är nog faktiskt den första riktigt ljumma sommarkvällen. Jag skulle vilja sätta mig på en av trädgårdsstolarna med min nya bok och ett glas Rosé, vill inte gå in en sådan fin kväll, men klockan är efter 23.00 och ljuset har vandrat vidare.
Inifrån huset hörs snarkningar från soffan. Mannen har avverkat ännu en tung arbetsvecka med jordkällarbygge och garagedito. I morgon kommer cementbilen.

-Jag började stickade på tröjan förra sommaren då jag var sjukskriven med massor av kliande tid över, säger Monica. Hon sträcker över en randig bomullsälskling i olika rosa och lila toner som går i varandra.
Monica är mamma till Norton och Ellas kusiner, men ej längre gift med pappan, (min bror), så tyvärr blir det inte att vi ses så ofta. Hon ringde runt lunch i dag och undrade om vi var hemma.
Sedan stod hon i hallen med fikabröd, blomma till mamman och så lilla tröjan till Ella Bella Bus. Den passade perfekt. Av garnet som blev över hade systern Ulla skapat en uggla i matchande ränder.
Är det något som jag är riktigt avis på och skulle vilja kunna så är det just att handarbeta. Allt hemknåpat är så själfullt och vackert. Verk som rymmer massor med längtad tid, kärlek och lust. Ella älskar väskor. Kanske skulle jag klara av en liten mjuk stickad sak till henne. Ja, den behöver ju inte vara så stor. Kanske bara rymma hennes blå telefon. Det viktigaste är att den går att öppna och stänga, för det är kul och lite pillrigt.
Tack Monica för din tid och lust till garnet och till oss. Nästa gång kommer vi till dig, kanske med några tappade maskor i bagaget…
Skön sommar till dig också!

Finaste Molly tog Norton under sina varma vingar denna dag på Tom Tits i Södertälje. Tre mammor och sex barn njöt av fyravåningshuset fyllt med bus, klokhet och frågetecken. I den stora parken utanför fortsatte dragningskraft, vatten, luft, rörelse, ljud, ljus och en massa annat att fascinera oss.
Det bästaste av allt var nog att få springa runt på egen hand med det större barnen och upptäcka tillsammans, att få vara stor en stund.
Tack Molly för att du var så snäll och närvarande hela dagen. Ditt tålamod är helt enormt!

Hemma fick Ella leka med pappor och andra grabbar på pojkars vis. Bäst var att få headbanga till pappans gitarrsolon och sång i vardagsrummet.
Smörgåstårta med stora storebrorsan smakade också.

Ella lyckades ta sig upp på sandlådans grävskopa alldeles själv. Hon har länge tyckt att den verkat så spännande. Grabbarna sitter ju och spakar där emellanåt.
Hon ställde sig mittemot stolen och kröp liksom in i den. Sedan satt hon en lång stund och var kung över spakarna. Liten tuva stjälper ofta helt lass, tror jag bestämt att det heter. Och några lass blev det minsann.

När storasystrarna har egna små krypin, arbeten, kompisar, killar och en massa annat, ja liv! Så passar det ju så himla bra när det kommer en liten storasyster och hälsar på. En Molly, fast ändå stor Med ett varmt hjärta som bultar så rart och intensivt för liten Ella. I dag har de lekt nästan hela dagen. Men vad har jag nästan ingen aning om. Jag har diskat, handlat mat, lagat maten, bakat en smulpaj med sommarsötaste jordgubbar, tvättat en liten tvätt, bjussat grannar och en del andra  på fika. Och Ella har inte hängt på min arm alls. Jag har mest hört hennes kluckiga skratt och ibland även den bestämmande stämman.
Vi frågade Molly vad hennes pappa gjorde en dag som denna, med båda barnen på egna viktiga uppdrag, frun på jobbet och egen semester.
-Han ligger nog i soffan och kollar på tv.
De är något med pappor och soffor…

På väg hem i bilen från fölsedagskalajs hos störstaste storasyster Julia:
-L, l, l ,l la la la.
Jag vänder mig om och möts av ett stort flin i baksätet.
Sonen har alldeles själv knäckt koden till bokstaven L:s stora värld.
Resten av kvällen samlar vi på L-ord. Bäst funkar lampa, bil, Ella och Elin. Nu får han lära om och rätta sig själv där han tränat in ett ”j-ljud” istället . Det är det som är det knepiga så här i början. Nu är det bara en bokstav kvar att lära, R.
Bra jobbat, grabben! Nu sitter nog ”L” som en smäck uppe i gommen lagom till 6-års i höst. Då slipper du bli tårögd när du inte blir förstådd!
Go´ natt, kloka, envisa NiLs Norton Idström. ÄLskar dig kaLasmycket!