Fick med mig något så klokt hem i går från min yogalärare;
-Du kommer aldrig att äga något mer fantastiskare än din kropp.
På mycket lätta fötter tog jag mig hem i den mörka septemberkvällen.
Jag tror det regnade. Kanske fällde jag upp luvan på tröjan…eller struntade i det totalt och lät vattendropparna skölja mitt varma ansikte, jag minns faktiskt inte.
Tusen tack för ännu en superproffsig kväll på mattan, Pernilla!
Vilket maskineri vi äger.
Lämna ett svar