Har sprungit på loppisar sedan jag var tonåring, någonstans i mitten på 80-talet. Då fick man bege sig till Norrköping och Myrorna om man ville fynda snyggt och kul. I dag finns det loppisar i varenda gathörn… Lite av charmen har i och med det försvunnit, tycker jag.
Dock kliar det i fingrarna ändå, och jag smiter emellanåt in på de med guldkant.
I går när jag var i Nävertorp i ett ärende, så rusade jag snabbt in hos ”Marikas”. Kunde inte låta bli ovanstående solstrålar. De kommer att göra sig perfekt ihop med min 70-tals-jeansbikini, träskor och en solig husvagnssemester!
Om jag inte minns helt fel, så hade mamma likadana på 70-talet. Tror de var någon brun och röd också. De fick alltid följa med ut i lingonskogen.
Pappa hade då sin vita Amazon-kombi, den med delad baklucka. Tänk så praktiskt! Där intogs alltid utflyktskaffet.
Jag minns inte så mycket av själva saftandet och syltande. Kanske var det själva resan som var målet..stadsungar som vi var!
Nu låter jag nästa generation ta med sig nya minnen med de gula muggarna. Jag hoppas de blir glada, varma, soliga och fyllda av kärlek och trygghet!
Lämna ett svar