Hade precis hällt upp en kopp eftermiddagskaffe vid köksbordet.
-Mamma, bass, säger Ella och kommer ut till mig i köket.
Den smetiga sorten, visade det sig, så vi drog fram badbaljan.
Ut i köket igen. Nu doftar det riktigt illa från kattlådan. Jodå, hankatten har bajsat. Gör sig inte ihop med kaffet. Fram med raka och sopborsten. Kattsand över hela golvet, som vanligt…
In till Ella igen. Hon vill att jag skall hälla vatten ur kannan över den lilla ryggen.
Tillbaka ut till köket. Kaffet fisljummet. Nu luktar det kattskit igen. Denna gång är det kattmamman. Ännu mer sand över golvet…
Tar en lov in i badrummet igen. Häller vatten över små runda axlar och ner på bröstet. Ella myser.
-Meja, mamma!
Ut till köket igen. Vafaan, kattsand igen på hela golvet… Tydligen kissar kissar inte samtidigt som de bajsar…
Häller nytt kaffe i favoritkoppen. In till Ella en snabb som ropar. Nu är hon minsann färdig.
-Juja, juja, uppmanar hon. Det betyder badrock med luva.
Ut till kaffet som inte doftar så där lockande längre. Det gör det ju tyvärr bara en stund under bryggningen.
Tar en sipp ändå och kollar mailen. Ella klättrar bakom mig på pinnstolen. Vill vara med och knappa.
Nu går mammakatten mot lådan. Hon ska tydligen också avsluta med en kiss. Gräver sedan frenetiskt så att sanden fint återigen sprider sig över hallen.
Ella kommenterar högljutt aktiviteten. Nu vill hon sopa.
Jag reser mig upp, häller ut det fisiga kaffet och längtar alldeles kort efter en fikarast på ett jobb, någonstans i Sverige…
Lämna ett svar