Nortons dagiskompis Axel ringde i onsdags morse…07.45!
-Ska vi leka?
Ja, det går bra, men Norton sover fortfarande. Han somnade rätt sent i går. Pappa Jimmy och han fastnade i Star Wars-spelet.
-Åååh, wow! Hej då!
Och oj vad pojken sov. Klockan hann nästan klämta halv elva innan han kom smygande ut i köket. Ibland lyckas han faktiskt skrämmas och jag slipper låtsas…
När vi kom fram till grabbarna grus hus i Nävertorp, strålade solen ikapp med busfröna. Dagen inbjöd till utelek.
Ella var riktigt trött. Hon hade vaknat tidigt och varit igång i 180 under förmiddagen, alltså precis som vanligt.
Jag var tvärsäker på att hon skulle somna i bilen på vägen till lekkamraterna så hon var inte klädd för snöslask.
Så nu gick jag och bar på en ål i tygoverall. Hon ville ju också vara med och leka.
Mammorna slog sig ner mittemot solen med varsin java i handen. Tänk att det är så mycket godare med kaffe ute! Ella satt still någon sekund.
Nej, det här skulle inte gå.
Mamman gick in och letade fram ett par röda galonisar efter pojkarna och ett par galonvantar.
Byxornas längd blev perfekt, de räckte även över tygoverallsfötterna!
Och galonvantarna var även de generösa, så att till och med den envisaste inte kunde dra av dem.
Oj, vad roligt det blev! Nu kröp Ella runt och söp in hela den generösa trädgården.
Minsta pojken Harry älskar bebisar. Särskilt Ella.
– Han vill komma in i lekstugan, deklarerade han med tydlig ton. Klart ”han” ville det. Där inne blev det matlagning. Kocken Harry bjöd på en kaka med hål i och till det; glass! Ella agerade långsam servitris.
Kakan gifte sig med kaffet.
Påtår?
-Jaa tack!
Lämna ett svar till Jenny Cronholm Avbryt svar