Sätter nyckeln i låset. Äntligen färdig. Alles klar. Finito.
Städveckan på rara dagiset är över för denna gång. När nästa gång blir vet man aldrig.
Nog är det vemodet som sveper förbi, andas i mitt öra. Man vet ju vad man har, men inte vad man får. Sonen börjar på förskolan i höst. 6 år, stor & liten. Allt nytt. Ett kliv upp på trappan.
Skolan är enormt viktig. Det måste ju funka; med kompisar, på skolgården, i klassrummet, med lärarna.
Och det måste framförallt vara kul.
Och tryggt.
Klart Ella ska gå på Lyckebo, men det är inte dags än. Vi har i alla fall 1 år till här hemma tillsammans. Kanske det inte finns plats för henne när det är dags…
Det kan alltså vara sista gången jag sätter städnyckeln i låset till tvättstugan.
Tänk att något som varit rätt jobbigt och ganska trist ända kan bjuda på en saknad.
Om ni får problem framöver, så hojta till så kommer jag och drar några repor med kvasten. Det funkar, det är stabilt. Och ganska så okej ändå!
Lämna ett svar