I lördags skulle pojken leka med dagiskompisen. När jag kom dit kräktes lillebror i hallen. Hej och välkommen, typ. Ja, vad göra. Sonen var redan uppe på övervåningen, där leken var i full gång.
Pappan trodde att lillebror som vanligt varit glups vid frukostbordet, och visst var det rosa jordgubbsyoghurt som dekorerat mina kängor där i hallen.
Ella och jag traskade hemåt.
På söndagskvällen grät pojken. Han hade ont i magen. Låg och vred och vände på sig i sängen. Jag masserade lilla magen. Så plötsligt kommer kräkset. I massor! Pojken ledsen och mycket rädd. Han har bara kräkts en gång tidigare. Då var han 2 år, så det minns han inget av.
Sedan pågick det hela natten och dagen där på. Även diarréer. Allt kom upp och ut. Inte ens vattnet fick han behålla.
Åååh, vad jag tyckte synd om honom. Han skrek och var rädd varje gång det kom kräks. Ella vaknade då och var lika ledsen hon.
I dag verkar magbacilluskerna vara ute ur vårt hus. Det konstiga är att ingen av oss andra blev drabbade. Magsjuka brukar vara svårt att värja sig emot.
Peppar, peppar.
Nu hoppas jag att aptiten kommer tillbaka. Hittills är det bara dryck som funkat.
Han tackar till och med nej till glass…
I kväll skrev jag en artikel om Babysim. Under tiden fick Ella sitta i pappas knä vid datorn. (Funkar aldrig hos mig!) Där lyssnade de på Crosby, Stills and Nash med tillhörande video från scenbygget till Woodstockfestivalen. Ella var lyrisk åt den fina stämsången. Efter en stund började hon klappa händerna. Musicerandet fortsatte sedan i vardagsrummet. Pappan drog några Hendrix på gitarren och Ella satt nedanför och bara njöt. Allra bäst är det när pappan sjunger till också.
Tänk, vad skönt och fint livet blir inramat med musik.
Snart Ella drar vi på festival. Storebror var två år när han debuterade. Öland Roots, familjecampingen. Rart, mjukt och snällt. Woodstock på 2000-talet. Jag drömmer om ”Urkult” vad tror du om det, Ella Bella, Bus?!
Lämna ett svar