Permis

Njuter några dagar hemma med sonen. Som alltid en del pyssel med det vardagliga. Tvätt, disk, enkel matlagning, skitig toalett, kanske ett snabbt varv med dammsugaren. Det gnager en oroande tanke i mig när jag sveper runt i sysslorna,  det är antagligen sista vändan hemma för mig på en tid. Ella behöver och vill verkligen komma igång med amningen. Hon är mycket snuttig och sökande, berättar mannen.

Rotar uppe på vinden efter julen. Hittar tomtarna, halmbock, krans till ytterdörren och adventsljusstakar till två av fönstren. Hade faktiskt tänkt skita i alltihop detta år, en konstlad fasad, lite mer nu än vanligt, men pojken verkar tycka det är kul med pyntet, så jag skäms faktiskt över min direkta tanke. Klart grabben ska ha jul!
Och Ella har ju faktiskt fått en adventsljusstake i sitt rum!

Åker över en vända till sonens bästis på dagis. Återlämnar en hög mammakläder som jag fick av den unga familjen i somras. Ella kom ut före behovet av jeans med bekväm mudd runt magen. Tänker att mamman återigen kan ge dessa vidare till någon som tänker njuta stor mage.
I det stora, lite bohemska huset, med olåst ytterdörr, är det nästan alltid några polare på besök. Kaffebryggaren går varm i köket, här känner man sig varmt välkommen och grabbarna trivs och bråkas så bra tillsammans. Bästisar, liksom!
Tack för kaffet! Fortsätt att älska varandra, livet och vännerna. Det är ni så jäkla bra på!

Kvällen kryper in genom fönstren. Vi läser spännande fakta om dinosaurier i den tjockaste boken. Synd bara att man är så kass på latin. Hade varit kul att glänsa med uttalen på arterna när sonen frågar vad de heter.
Ligger sked med pojken i hans säng. Hör hur hans andning blir tyngre och lugnare. Nu sover han. Jag borrar in min näsa i hans mjuka, varma nacke. Tänker att det nog dröjer innan jag får göra det så här igen.
Samlar in känslan och placerar den lättillgängligt.
Viskar att vi snart är hemma med bebisen och inte tänker åka tillbaka till doktorn nåt mer.
-Är det säkert att du fortfarande vill att hon skall sova i ditt rum?