Premiärdopp

-Vill ni komma på en fika?
Vad skönt det är med spontana, förstående vänner när man inte riktigt vet åt vilket håll man ska styra stegen.
Solen skiner och sonen och jag beslutar oss för att gå. Behöver solens upptinande och avstressande kraft.
Blir bjudna på hembakt saffransbröd och små, pillrigt uttagna pepparkakor. Sonen letar efter minigrisar.
Till dessert får vi njuta av en repris, utförd solo, live på vardagsrumsmattan av Cirkusskolans avslutning. Familjens 7-åring delar ut egengjorda entrébiljetter med ett stort ”M” på. Skönt med 7-åringars spontana, självklara ”vara i centrum” läge i livet.

Efter applåder packar vi hop en del av pusslet och drar till Eskilstuna.
Pappan möter oss i P-huset. Det blir springtävling på det för dagen tomma våningsplanet. Grabbarna har saknat varandra.
Jag går upp till Ella med frysväskan full med utpumpad bröstmjölk.
-Vill du bada henne, frågar den pigga sjuksystern. Det blir premiärdopp för henne, väl?
-Kanske ni vill filma, frågar en annan.
Mannen är med sonen, så det blir svårt, svarar jag.
-Det är bara Ella kvar här på avdelningen, så det är o.k att ni tar med pojken en kortis.
Hon ilar kvickt iväg innan jag hunnit fattat eller svarat.
Så står lintotten där i rummet och strålar nöjt!
Vi hittar en lagom pall åt honom så att det blir rätt tvätthöjd. Han kramar ur den mjuka trasan och baddar Ella på magen, som om han inte gjort annat.
Sparvel njuter verkligen av sitt premiärdopp. Alldeles stilla tar hon in känslan och sluter sina ögon. Kamerans smattrande bekommer henne inte.
Skönt att se sonen så stolt och engagerad. Storebror, liksom!

Vi avslutar med att mysa med provsmakning av tutte, snusningar på litet huvud och att bara vara i nuet.
Pusslet är lagt. Motivet är hänförande vackert
Tack för en fantastisk söndag!

.