En galet bra och alldeles för fin present landade i vårt hus för ett par veckor sedan.
Störstaste sonen Oskar tyckte att det var dags att vi blev med diskmaskin.
Nu är ju inte köket direkt anpassat för några större utsvävningar. Typ var sak på sin plats och så är det fullt.
Tanken var att ”tills vidare” installera den nya kökshjälparen i garaget/puben.
Men mannen ångrade sig efter några dagars tänkande.
Klart det hade blivit besvärligt att springa i flera trappor med kladdig/ren disk i korgar.
Rätt som det var hade hela diskbänksdelen rivits ut. Underskåp, spis, häll, blandare…
De gamla rören från 1935 kapades vid fotknölarna, ja, längst ner i källaren. Därifrån petade mannen in nya rör i plast, våning efter våning, upp genom huset. Förstås besvärligt. Mjuka rör vandrar gärna iväg på egna äventyr.
En kväll kopplades diskmaskinen in. Lite provisoriskt, så här till en början. men den gör sitt jobb och sköter sig på markerad plats. Helt allena står den vita, blanka maskinen och surrar lite försynt. Ett par underskåp har nyss flyttat lite närmare och i dag bygger mannen en form för att snart gjuta en bänkskiva i betong.
Tänk att en diskmaskin kan starta en revolution!
…och kanske att det slitna trägolvet blir slipat och målat. Ja, jisses!
Tusen tack, Oskar! Nu ökar vi husets värde med många guldpengar.
Lämna ett svar