Så kom de då.
Så mycket barndom i dessa solar. Minns hur jag ivrigt plockade alla jag kunde hitta i dikeskanten bakom Västra skolan som barn. Sedan sprang jag hem till mamma och hon satte dem i en liten röd äggkopp av plast. (70-tal…)
I dag lät jag dem sitta kvar. Fast det högg till i plocknerven direkt när jag såg Tussarna. Men de är ju faktiskt vackrast där de står.
En dag kanske jag också får uppleva en liten varm, slokig bukett, plockad med mycket kärlek.
Lämna ett svar