Dan före dan. Alla vill ha skinande rent. Jobbardagarna är långa och många.
I dag var det flera namn på mitt schema som var nya för mig. Det är så spännande. Lite som att öppna de allra första bladet i en ny bok.
-Nu måste jag fråga dig, vill du ha lite kaffe när du är klar? säger den första kunden.
-Oj, vad snällt, tack gärna. Då får jag sno på.
-Gillar du chokladbiskvier?
Det är väldigt sällan jag får fika på arbetstid. Tiden är ju förstås knapp och så kanske även för att jag är ”stand in” .
Efter sju sorters kakor, (förstås!) julporslin, tända ljus och som schysst avslut- en chokladask i jobbarväskan skuttade jag nerför trapporna. Vilken skön start på en lång dag!
…och tänk! Hos sista kunden, ”Spader dam”, där det även denna dag spelades kort på fullt allvar vid köksbordet, bjöds det också på kaffe med dopp. För damer på 87 bakar med fullt engagemang och glöd de allra bästaste fikabrödet . En stroke med förlamad vänsterarm är väl inget hinder…
Sorry Sultans, men this is da shit!
Lämna ett svar