Pojken har sytt! De allra finaste stygn av kärlek och tålamod i guld! Mammahjärtat gråter.
…Och katten Selma (eller Semla som Ella så fint säger) fick en alldeles egen smällkaramell. Oj, vad Norton kämpade för att hon skulle leka med den, eller åtminstone gilla den lite grann. Skam den som ger sig, den egensinniga ”tanten” visade till slut intresse för prasslet.
-Mamma, titta, hon gillar den faktiskt!!
Tidig morgon, årets allra sista skoldag.
Ella kom intassande till storebrors säng och ville äntligen mysa. Som han längtat! Hon vill bara busa. Och att bestämma över den lilla flickan går bara inte.
– Hon är den absolut värsta av alla mina barn, utbrister pappan ofta i frustration. Henne har jag fått för mina synder…
Ja, då förstår i alla fall mamman kraften bakom hennes järnvilja.
På rara dagiset har det också julpysslats. En midnattsblå kula översållad med glitter.
Det är tur att barnen kommer hem med julpynt, för det där köpta krafset säger mig inte mycket.
Lämna ett svar