Ville så gärna att sonen skulle ha en sandlåda när han var liten. Men så plötsligt var han ”stor” och hade nog ändå inte riktigt tålamodet från början att sitta still.
Men Ella gillar att ösa med spaden. Hon borrar ner sina små händer och känner in sanden och hur den ilar mellan fingrarna.
Nu skall hon få en alldeles egen låda! Pappan har i dag snickrat ihop en generös i konstig form, som rymmer många vildingar.
Mamman hoppas på att få sitta bredvid med solen i nosen och morgontidningen nära. Kanske till och med en kaffetår.
Kanske att blommorna kommer att trivas i min sandlåda?
Äntligen sandlåda!
Skrivet av
Äntligen sandlåda!
Lämna ett svar