Hade besök i dag i trädgården av en flicka på 1 år äldre än Ella. Hon var med sin bror på glass och fika hos hyresgästen.
Ellas utekök lockade. Här rörde hon vant i grytorna. Öste med spadar.
Rätt som det var lockade trädgårdens rutsckana. Sedan kom hon fram till mig och undrade vad jag gjorde.
-Jag samlar ihop alla löven… Mer hann jag inte säga. Hon hade redan tröttnat och var på väg bort. Jag betraktade den lilla ivriga och föreställde mig Ella om ungefär 1 år. Undrar om hon har tid med mammans prat? Kanske hon vill hjälpa till att räfsa upp alla förra årets löv?
-Jag kan hjäjpa dej, mamma.
Sonen kommer emot mig och greppar räfsan som ligger på marken.
Han drar några tag. Räfsan är lång och bråkig. Han tröttnar snart och springer mot studsmattan. Där hoppar världens bästa granntjej. De brottas lite emellanåt. Mannen och jag brukar le mot varandra och gissa hur länge till hon tycker det är kul att leka med en två år yngre grannpojk.
Hej Maj, välkommen. Du bjöd på sol och värme på din allra första dag och det luktade grillat från alla väderstreck.
Jag fick bli bjuden på en kopp kaffe av hyresgästen på iordningställd veranda. Sitta ner en stund och bara vara. Tröjan åkte av. Äntligen värme!
Ett barn att hålla ordning på, han på studsmattan. Ella var med pappan på sova-middag-promenad. Jag gissar att det inte blev Djulö-rundan… Miljöombyten är bra, skitig hojverkstad med sköna karaktärer blir en nyttig kontrast.
Lämna ett svar