År: 2017

Vaknade i morse och kollade in himlen från sovrumsfönstret. Ömsom sol ömsom mulet. Men varmt!
Bara mamman vaken. Klockan strax före 08.00. Egentid!
Smög upp och drog på mig löparskorna.
Rundan gick hyfsat. Lite kvavt i luften dock, då blir det tyngre. Skallen känns liksom ”för  trång” i uppförsbackarna och flåset blir trögt emellanåt.

Sedan frulle med nyvakna Idströmmare.  Tänk så vackra jag tycker vi människor är när vi är nyss uppstigna är sänghalmen. Kunde jag måla så skulle jag lätt välja just detta motiv. Särskilt de där två blonda, unga. Fast mannen har ju också charm, på sitt sätt…

Vi packade sedan matsäck och bestämde oss för att det var en mycket passande dag för ett besök på Kolmården. Skönt när inte solen steker hela tiden, och med årskort i bakfickan kan vi åka när vi känner för det och bara njuta några väl valda bitar just för dagen.
I dag blev det delfinshow, rovfågeluppvisning, linbanan högt över parken och lite karuseller så klart. Brunbjörnen hade busiga ungar vid sin sida. Getterna gillade att bli klappade av aldrig tröttnande barnhänder, Vildhundarna var förstås oerhört söta, Den röda pandan sov högt upp i ett träd och brydde sig inte om den stora publiken under sig. Norton har just detta djur som favvo.

En dag att bara landa i. Tillsammans! Bra så. Det behöver vi så väl emellanåt. Hej semester, det är vi nu, ett tag…
I morgon ska vi slå upp det gamla 70-tals tältet efter Jimmys mormor på tomten för att se om det kan funka några vändor till. Och morbror Håkan har roddat med metspön till barnen. Det blir nog några mer äventyr tillsammans denna sommar…

 

 

Viala i dag!
Äntligen ljummet i luften.
Solen kom tidigt i morse. I dag blir det äntligen bad, tänkte mamman. Hade bestämt träff med barndomsvännen sedan 42 år tillbaka vi den rara badplatsen i Viren.
Vid lunch blev det totalt mulet…
Satt vid köksbordet med en kaffe och storasyster Julia på besök.
Så plötsligt spricker himlen upp igen.
På med kaffepannan, bre mackor, pumpa upp badmadrasser.
-Nu drar vi, ungar. Äntligen badväder!

Ingen sommar utan en dag vid sjön.
Nästan lika magiskt som ett yogapass.
Tusen tack för denna.
…och det får gärna komma fler ; )

Ett glas bubbel vid Kaik-stugan en fredagskväll.
Barnen provade fiskelyckan. Kul med kastspö!
Pappan skötte grillarna och gitarren.
Norton tog med mamman på en tur i roddbåten. När vänsterarmen är starkare än höger är det svårt att hålla en rak kurs… ; ) men tänk så bra det gick ändå för att va debut!

Åååh, när börjar det där kalaset egentligen…

Ella har gjort sig fin alldeles själv till Rios’ 1-års kalas.
…och vilken lyckad kväll det blev.
Härligt med hyresgäster som har så god smak till att bara känna kloka och supertrevliga människor. Kul och tack att vi fick hänga på!

Mina bästaste Åsor. Kul att vi får till en träff i livet emellanåt. Kram till er!

 

 

 

Ikväll var jag och barnen upp till Stalls backe för att kolla in BMX-banan som nyss blivit fixad där.
Ville se hur pass avancerad den var. Litet gryn är ju än så länge klen i sina nyss cykel-lärda ben.
Vilken bana, fantastiskt jobb! Eldsjälar bakom storverket så klart! Båda barnen provsprang det långa varvet och blev alldeles andfådda.
I morgon tar vi med cyklarna.
Jag sa till Norton att det kanske skulle vara kul om han tog med sig en kompis då.
-Men Ella är ju min kompis, svarade han alldeles allvarligt, direkt och uppriktigt.
Älskade kloka barn. Varför krångla till det, liksom…

Tänk, så kom då den efterlängtade fredagen när lilla storasyster skulle komma ända från Norge och hit.
De små syskorna har väntat och längtat.
Och så spännande, en ny gutt skulle hon ha med sig.
Hon är ju värd den bäste…

Pappan hade förberett med tre-rätters i snygg stil; Rökta räkor/pilgrimsmusslor till förrätt, grillad röding med färskpotatis och en vitvinssås till huvudrätt och flamberade, marinerade äpplen med glass till dessert.
Ja jisses, den nya grabben är faktiskt kock på en av de finaste ”Fine Dining”-plejsen i Oslo, men Jimmy är Kung, och totalt orädd!
Klart det blev lyckat och galet gott. Enkla rena smaker i generös stil.
…och gutten var en mycket trevlig person.
Nu sover de två små blonda barnen i en säng. Nära varandra genom natten.
Norgeparet har fått bäddat åt sig i den gamla Adria-vagnen från -74.
Men kvällen är fortfarande ung. Nerifrån puben hör jag stämsång och gitarrer.
Jo, norrmannen var också av musikertyp.

Den nyblivna 47-åringen i huset tröttnar fort, Längtar upp till blogg och egentid.
Tråkig, ja kanske…?! men att njuta av livet har så många sidor. Det är skönt när man hittat sitt kapitel.
Go natt alla fantastiska människor. Jag är så glad och tacksam att ha er nära!

 

 

Klockan har passerat 21.00.
Mamman är ute och hänger en tvätt i solkysst trädgård.
Barnskratt ekar mellan varma huskroppar.
Det är sommar.
…och inte är det väl kväll än, mamma?!

Men dagis i morgon bitti.
Tidigt klämtar klockan.
Blonda huvuden gömmer sig under skrynkliga lakan.
Lealösa armar och ben som inte orkar få fart.

Men det är ju en annan dag.
Inte nu. Nu skall vi ju fika.
Grannpojken Viktor är åter här.
…och i hans kök är det ju så härligt att vara.

Ok då, säger mamman.
Men efter fikat är det absolut dags att krypa ner.

Sommar är laglöst land.
En evighet med solen som magisk kuliss.
När sover solen egentligen mamma?

 

 

 

 

 

 

 

Just när Jasminen doftar som intensivast i skamfilad trädgård, kommer hon.
En blond, skrattande, busig, klok, upprymd, 5-åring.
Med ryggsäcken lie lojt över ena axeln och ”hej, jag är hemma  nu”.
Ett dygn med fiinaste grannarna.
Sagostig, ponnyridning, lekpark, picnic och ett avslut hos en mormor och morfar/gammelmormor/gammelmorfar.

Välkommen sköna böna, du är så vacker och galet god!

Fick nyss en lägesrapport skickad till mig från grannhuset, nr 9…

 

-Mamma, jag ska sova över hos Viktor ikväll!
Jaha… då måste jag nog prata med hans mamma.
-Det är redan bestämt. Var är min Bamsetandkräm?

Grannens barnbarn Viktor är nere en sväng från Stockholm och hälsar på.
Det är intensiva dagar. Jag ser inte röken av min prinsessa. Hon hänger med denna familj från morgon till kväll. I alla fall när det är dagisfritt.
Barnen pratar oavbrutet med varandra. Diskuterar, funderar, planerar. Det är mycket i görningen.
I dag såg jag en skymt av dem i tomtekläder med en stor ICA-kasse på ryggen…

Så jag packade en väska med några ombyten i rätt snitt till den lilla modedrottningen och gick över till 9:an.
Jodå, Ella skulle visst sova över. I morgon skulle de alla dessutom åka till Sagostigen.
-Hon är världens bästa barnvakt, skrattade mamma Erica. Jag får så mycket tid över när Ella är här.

Nu är klockan snart midnatt och jag tänker på det fantastiska viljestarka barnet.
Älskade lilla gryn, sov så gott och fortsätt ha kul alla dina dagar. Det är du så himla bra på!
Mamman finns här på 11:an, och du vet ju var nyckeln finns…

 

 

Badpremiär i lördags vid lilla rara Duveholmsbadet. En handfull familjer, alldeles precis lagom. Bara Ella och mamman. storebror ville hellre vara hemma och hänga med grannflickan Annie…tänk, det är första gången han backar på att dra till sjön.

Teamwork. Bästaste ungar!

En del går på gym istället…?!

Sötnosar. Den längst till vänster, den största, tuffaste och modigaste är vår! Våghalsen som kom och hälsade så nyfiket på oss alla.
V. 33 får vi hämta busen. Ja, jisses!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det blev en dikt från Ella till fröken ikväll.
Hoppas den uppskattas…

En näve frön,
olika yta och insida.
Kupas ömt med vana händer ner i den rika myllan.
Näring i mängder; kunskap, upptäckarlust, trygghet, kärlek, respekt, närhet.
Att få växa i egen takt- kanske med ett stöd om det blir rangligt.

Nu är krukan för liten.
Rötterna vill iväg. Tränger, spänner drar.
Letar ny näring.
Mylla av en annan sort.

Stora blad.
Lite mindre.
Flikiga.
Rundade.
Mörka, ljusa och där, en knopp!

Tack för allt!
Hinkvis med klokhet.
Litervis med kärlek.
…och ett hav av tålamod.

Ses nå’n dag. Kanske på Björnberget.
Snart är vi på toppen.
Här finns plats för nyfikna nya,
ja, och även fantastiska fröknar.
Vi kan dela ett äpple, kolla in några myror.
Så vinkar vi hej då, nu ringer klockan och det är dags att gå in.

Tur att det bara är ett stenkast till Månen.
Eller 1001 steg om vi räknar riktigt noga…