Sitter i köket med lite plugg vid datorn. Mannen nattar barn. De ligger alla tre i Nortons säng.
-Min bästa storebror, säger Ella ganska så ofta.
Hon tycker det är mysigt att få sova tillsammans, nära i hans säng.
Så hör jag plötsligt pappans mörka röst i ”Sov du lilla videung”. Efter en stund faller också barnen in i den gamla vaggvisan. Tänk så många vi är som kommit till ro och just slumrat in till en vaggvisa. Det är fantastiskt att något så enkelt som en sång fortfarande fungerar och känns lite mysigt i dagens stressade mediasamhälle.
Sov nu sött, ni sköra, vackra videbarn. Ros och hyacinter.
I morgon fyller liten myra 5 år!
Det är helt galet, men bara att acceptera och försöka stanna kvar i tiden, fast den skenar alldeles för fort.
Go’natt min älskade kloka make. Du gör mig hel!
Lämna ett svar