Äntligen tisdagkväll! Mamman drar iväg på en generös yogastund. Norton har scouterna och Ella piper ner till grannflickan. Pappan står inte helt oväntat vid grillen. Ikväll blir det lamm. Han fick ju ett helt i en svart sopsäck på 50-års- skivan…. Yogastunden blir en oas i vardagen. Ett kraftfullt andetag från det allra innersta. Försöker att gå varje tisdag, lyckas faktiskt nästan alltid!
När jag kommer hem hör jag två små röster från sovrummet. Det är både gnabb och kärlek. Jag viskar med mannen i köket, men ändå hör Ella mig.
-Mamma, mamma ropar hon ivrigt. Mamman smyger in i sovrummet. Där är det mörkt och alldeles stilla. I fönstret, ovanför elementet ligger katten och bara har det. Jag kryper ner bredvid ett liten varm varelse. Den något större har kommit till ro. Trött efter scoutkvällen, förstås.
Strax därefter slingrar sig en rund, mjuk arm runt min hals. Så ligger vi alldeles tysta och låter andningen bli gemensam. Matsked och tesked. Yoga igen, typ. Fast på riktigt!
Lämna ett svar