Fingerfärdigt

Det är så mysigt att krypa in i en pyjamas på kvällen. Allra roligast förstås om liten fröken får välja själv. Ikväll blev det en vit/rödrutig  i flanell. En sådan där klassisk med byxa och skjorta. Tänk, att alldeles nyss var den så stor… Vi rullade upp benslut och ärmar, men midjevidden var svår att minska… Byxorna hasade ner till fotknölarna på ett litet steg. Men nu så… Och förstås skulle jackans knappar knäppas rätt och riktigt med ivriga små fingrar.                – Jag kan själv! Och faktiskt! Så envis och viljestark. En solklar pappagen. Hurra och tack för den! Mamman har kort stubin och noll tålamod. Ger upp och tappar humör direkt. Så jag sätter mig på köksgolvet bredvid den nybadade pyjamasflickan och bara njuter av att se hur hon så tålmodigt knäpper hela raden i jackan.                                                                                Sedan blir det go’nattsaga som Ella själv väljer. När den är slut och mamman också… Så säger hon: kom nära, mamma och vill att jag lägger mig på hennes arm. Närmare än så går det inte, vilket hon förklarat för mig.               Dagens jäkt, stress och måsten är som bortblåsta. Det här är det enda viktiga i livet, och jag njuter av varenda tillsammans-minut!