Det finns gränser… ja för vad man tar på sig. Min gräns är knivskarp när det gäller plasttofflor i grälla färger. Dessa skor må vara ”hur sköna som helst” och ”praktiska” när det gäller… men saknar totalt heder, vett och sans. Prata omkull mig med din intelligens, men gör du det iförd ett par ”Foppatofflor” så har jag svårt att ta dig på allvar, liksom.
I dag hände det. Jag presenterade mig för en kund som ersättare för dennes ordinarie städtant. Tog i hand och intresserade mig för både hunden och katten.
-Nu får du visa mig runt i huset och berätta vad Maria brukar göra, sa jag till tanten och böjde mig ner för att dra på mig mina inomhusskor.
-Här, sa kvinnan raskt och slängde fram ett par ROSA Foppatofflor framför mig, de här ska du ha. Golven är både kalla och nu förstås rätt smutsiga. Jag har städ en gång i månaden, log kvinnan.
-Men jag har egna, försökte jag och sneglade på de tuggummirosa med en gissning på hur många nummer för stora de kunde vara…
-Nu har vi samma, skrattade kvinnan.
Jag log artigt tillbaka.
Lämna ett svar