Jobbar lite, ibland mycket.
Besöker olika familjer, människor, hem.
Med samma mopp, skaft och trasor.
Samma rutiner bara olika yta. Garnet sveper lätt över golvet och det luktar så gott av engagemang och typ Ajax.
Äkta mattor, fin konst en kristallkrona i taket.
Eller rosa plastblommor på smal fönsterbänk och vita utemöbler i plast i vardagsrummet.
Kontraster. Ja livet i stort eller smått.
Bakom varje dörr ett nytt ansikte. En historia.
Klart jag stannar på en kopp. Om du vill!
Är jag den enda som sitter en stund på din gamla köksstol denna dag.
Solen letar sig in mellan fördragna persienner.
Jag vinklar och öppnar upp. Säger hej och välkommen vår.
Känner man hur det liksom spritter i benen trots att de hängt med i 92 år?
Åååh vad jag hoppas att den känslan aldrig tar slut.
Tack för kaffet, ses väl igen va´!?
Lämna ett svar till Malin Avbryt svar