Du lilla vackra varelse.
Vilda vackra.
Vilar nu äntligen på mammans kudde.
-Ejja, mamma, säger du så förmanande och pekar på de båda kuddarna.
Det Ella gör, ska mamman göra.
Ta på sig tröjan, skorna, dricka, gunga, cykla.
-Ejja, mamma, och så pekar hon intensivt med lilet pekfinger.
Ikväll lämnade vi det intensiva och kloka barnet till bästaste barnvakten Molly. Jimmys älskade blodsbror Niklas var i staden och spelade makalös och häpnadsväckande teater. Denna gång Cyrano.
Vi grät, skrattade och förundrades. När enmansteatern var slut satt vi båda med tårar i ögon och på kinder. Jimmy rusade fram och gav sin bror en kram ända från tårna och ut till örsnibbarna. Tänk vad vackert det är när män som verkligen älskar varandra kramas med så mycket kärlek.
Helt plötsligt backade tiden med ungefär 30 år och framför mig stod två taniga, spralliga punkare med hela livet framför sig. Där hade man inte en suck!
Störstaste kramen går nu till Niklas. Du är faktiskt helt makalös! Kärlek!
Lämna ett svar