Sol!

Tänk vad lycklig man blir av lite solsken.
Sonen, jag och Ella tog en promenad. Flickan sover bäst och längst i vagnen.
Dagisledig fredag. Vi passerade en lite öde lekpark. Fruset vatten i rutschkanan, mjuk lövmatta under gungorna.
Solen bjöd in oss att stanna en stund.

Mamman vänder ett novemberblekt ansikte mot himlen. Lapar sol, energi, ork.
Sonen samlar lövtunna isflak från vattenpölar. Bildar till slut en hel bok i barnvagnens ficka.
Det pirrar och spritter i kroppen. Ett varmt rus av lycka, kärlek och tillfreds.
Det behövs bara lite av ljuset för att bli full av positiv energi.
Med laddade batterier går vi vidare. Cykelns hjul krossar all den tunna isen på gatornas frusna pölar. Lyckorus för en 5-årig pojk.
Vi styr mot nya äventyr, med och utan mål.
Tillsammans.
Ensam är inte stark.