Syskonkärlek

-Om Eja ska bada, vij ja också, säger sonen och sneglar på den ljusgula badbaljan.
Eftersom vi inte har något badkar, (jo i förrådet!…), så är det fortfarande baljan som gäller. Sonen älskar att bada, så den ljusgula vinner över duschen.

Det är så skönt att Ella börjar bli stor, eller ja lite större i alla fall. Tåligare, stadigare.
Att bada med brorsan är förstås jätteroligt. Hon sitter säkert med hans smala 5-års ben runt sin lilla mjuka kropp. Len som finaste sammet. Det tycker pojken också. Han älskar att mysa med bara-i-blöjan-Ella. Allra helst nyvaken i den ”stora” mamma och pappa-sängen.

Senare går vi på långpromenad. Det är tröttande att bada, så Ella behöver sova. Det går allra bäst och varar längst i vagnen. Helst då ute, en bit från stadens stress och larm. Ja, endast det bästa är gott nog åt liten envis sockertopp!
Men jag njuter också av den nära naturen. Nu är det så makalöst vackert! Som i en sagobok. Vad slår detta?
Vi styr liten BMX och vagn genom allén ner mot Djulö.
Vattnet är alldeles stilla, stranden tyst och kal.
-Titta, mamma och pappa and! Pappan haj gjönt huve och mamman bjunt.
Fåglarna simmar mot oss, nyfikna på om vi kanske kan bjussa på något kex.
Och tänk, mamman hade plockat ner några Brago i väskan. Vi är inte de första som matat detta par. De är totalt oblyga och kommer alldeles nära oss och kaksmulorna.
Efter fika även för oss, vill pojken gunga i den stora kompisgungan.
Och Ella får förstås hänga på.
Oj, vad hon gillar sin stora lilla bror. Och han henne.
Ögonen skrattar i kapp med den tandlösa smultronmunnen när de gungar. Fram och tillbaka.
Ja, på pojken också.
Syskonkärlek! Här ligger man i lä.