Tänder ljuskronan på verandan. Kvällen är här. Det är ett mysigt vemod. Sommaren som närmar sig ett slut. En höst står och trampar och vill in. Välkomnar med lite kallare, högre luft, friskare vindar och mera regn. Och så de tidigare mörkare kvällarna.
På bordet i kväll: kräftor! Med trevliga tillbehör och personer. En liten skiva med lilla familjen.
Ellas första.
Sonen var bättre förra året. Då skalade han kräftor och tyckte det var både gott och spännande. Nu vill han bara skala åt mamma.
Ella får smaka på räkor och lite Västerbottenpaj. Gott! Hon har god aptit och nyfikenhet, men avslutar gärna varje liten måltid med tutten.
Det var den minsta, yngsta och snabbaste kräftskiva jag varit på. Kanske rent av också den allra finaste!
Skål!
Lämna ett svar