Små andetag, korta, ivriga.
En liten mage höjer och sänker sig.
Annars så tyst och stilla i huset.
Natt.
Lite för sent.
Lite för mycket att göra.
Njuter av det lilla livet, det som ryms på några kvadrat.
Kajrocken dunkar i ryggen.
Letar sig in genom verandafönstret.
Det låter bra.
Trummor slår yvigt i den stora, varma sommarnatten.
Svarta skinnjackor, armar i luften, fötter som dansar. Kramar, glädje, pirr i kroppen.
Jag avslutar med punkt. Tangentbordets smatter avtar.
Längtar bara efter livets rytm, nära, så att jag kan känna dess värme.
Kryper in och dunkar med i natten.
Lämna ett svar