Diskar med Ella i selet. Det börjar bli tungt nu. Axlarna gör sig påminda. Det drar och stretar. Får stretcha lite emellanåt. Långa ben slår mot diskbänken. Hon tar spjärn och skjuter ifrån. Var tog den lilla Sparveln vägen? Minns hur stort selet var när jag köpte det på Myrorna i Eskilstuna. Hur hon hamnade som en fågelunge i sitt bo längst ner.
Ett nyfiket huvud följer nu alla rörelser. Vill bra gärna vara med i baljan, skölja, glöta…
Ja, snart står hon där bredvid mig på en pall. Med sonens blåa förkläde och ”hjälper till”.
Ännu en gång får den tråkiga disken vingar och flyger upp och iväg ur bubbligt vatten. Vad bra det blev. Vad kul vi hade. Vad duktiga vi var. Fika nu?!
Hoppas hon gillar det lika mycket som sonen. Vilken stilig diskare han var! Bar överkropp, det långa vita håret en bra bit ner på ryggen, snabb, sprudlande, lycklig.
Ja, jäklar vad kul det är att diska när man är två! Kanske tre… då kan mamman torka och betrakta.
Lämna ett svar