I dag har vi skaft lite på snön i pulkabacken. Lagret är tunt. Gräset tittar upp och blandar sig med det vita. Men det funkar.
Ella är väl inpackad i två fårskinnsfällar. Oumbärliga, härliga, ärliga. Återigen, stort tack farmor och farfar för dessa. Hon får ligga på lur i sonens ärvda vagn, lite i kulissen.
4-åringen drar denna vinter boben alldeles själv. Stretar uppför utan prut. Mamman får inte längre åka med. Han vill ösa, sladda, kanske hitta ett gupp. Fort och farligt. Ligger garanterat i generna. Heja, heja va’ bra och hurra!
Vi delar denna dag med kamratlig och kär familj. Har blivit bjudna på förmiddagsfika i deras storavarmafamn-hem. Hembakt för dagen av 7-åringen. Något sött, kladdigt, rart och chokladigt i fina små aluminiumformar.
Detta är det första, lite längre besöket utanför hemmet för Sparvel. Amningen fungerar så bra nu, så att vi kan lämna den trygga fåtöljen i sovrumshörnet.
Dagen fortsatte med korv och hamburge-grillning på klubb. Papporna trivdes bra här medan vi var skönt barnsliga.
Ella gillade också klubb. Sög tutte i köket istället för grillat.
Resten av kvällen sög jag på sonens värmande ord- ja jijjaj dej mej än ajja nappaj.
Det är stort!
Lämna ett svar