Ett stenkast från rara dagiset bor en av familjerna i ett rosa hus. Mamman har två spontana grabbar och jobbar även själv lite emellanåt på dagiset. Trivs bäst i köket, men är även en klippa med barnen.
Häromdagen var de få barnen som ännu inte gått på semester bjudna till det rosa med härlig, generös lekvänlig trädgård.
Tänk att ett helt dagis kan få vara så litet som fem barn. Två fröknar, två dubbelvagnar och en kotte på släp.
Sonen är nu egentligen hemma med sin mamma, eftersom det är ”så smått” på dagiset. Men korvgrillning, bus med knaskillar och att ”få se huj han boj” lockade.
Ella sov ovanligt sött och länge just denna morgon. Ville inte väcka en prinsessa ur sin skönhetssömn, så morfar tog cykeln genom den lilla och mycket behändiga, nära staden.
Klart han kunde vakta en liten karamell. Klart han vill hjälpa till när det funkar. Hans sista barnbarn, nummer fyra. En liten tjej efter tre grabbar. Så söt, så skör, så fin piggelin.
Mamman tog cykeln med pojken på pakethållaren och drog iväg till dagiset. Det var länge sedan det bara var vi två. Oj, vad vi cyklat mycket tillsammans. Det var allt lite mysigt att återigen sitta på mammans pakethållare. Trygg bakom rygg.
Väl framme förstod han att jag skulle ta cykeln hem igen ensam. Att det bara var barnen som skulle busa. En tår trängde då snabbt fram i ögat. Åååh dessa tårar som kommer så fort. Så känslig i allt det vilda med ett stort hjärta.
Det blev en kul dag.
Ella sov och morfar återvände till älskad fru och väntande frukost.
Mamman hämtade en svettig, snart 5 -årig son nästgård dagiset.
-Dom har verkligen haft det kul, sa rar fröken.
Promenaden hem blev rätt lång. Trötta, små ben som helt plötsligt hade ont både här och där. Trots glasspaus halvvägs fick mamman vara häst sista biten.
Tur att vagnen har så bra rull i sina stora hjul!
Och att liten tjej är söt och just rätt liten.
Hörs igen om det blir mer lek och bus utanför ramarna.
Tack familjen för öppen dörr! Skön, glad, kul och busig sommar. Ses nå’n dag!
Lämna ett svar