Naturkunskap

Dimma i allén i dag. Stora, starka, stolta träd spetsar bomullshimlen.
Det är grått, grått, grått med inslag av brunt… och en liten fläck av vit snö som ligger kvar och gör sig märkvärdig på bar åkermark.
Det är vackert, pampigt, kargt och kusligt.
Inte en varelse så långt mitt trötta öga når.
Det prasslar lite lojt i några torra, sega löv på de annars kala stammarna. Någon släpper taget, orkar inte hålla ut.
Jag hör fåglar, men ser inga.
Det är en vacker dag i en vacker allé. Lite sorgsen, lite allvarsam.
Respekt.
Nu har vinterkängorna gått rundan.
Jag hängde på.
Det var skönt, befriande, utrensande.
Ett måste, ett begär -släpp tankarna fria. Låt allt virvla runt en stund.
För att sedan ta plats, kanske i oalfabetisk ordning…
Sedan naturkunskap vid köksbordet, fast i bokform.
Ja, det fick duga i dag
I morgon vill jag möta solen i alle´n. Det var ett tag sedan vi hängde.