Ja, det blev en raberpaj till kvällsfikat.
Barndomskamraten med torp i Vingåkergskrokarna hade med sig dessa vackra röda stjäkar senast. Dessutom en liten påse av skogens guld, som mannen genast smörfräste och öste generöst över varsin rostad macka.
Så nu har vi smakat på sommarens allra finaste delikatesser. Finns väl nästan inget som slår dessa unika smaker!
På förmiddagen städade jag och en kollega en festlokal efter ett bröllop. Tänk att här bara några timmar innan vi dök upp med golvmoppar och dammsugare, virvlade det annat än dammråttor på de gamla breda träplankorna.
Hårnålar, rosenblad, presentsnören och rödvinsdroppar avslöjade en välpaketerad tillställning.
Undrar hur de såg ut? Hur länge hade de varit kära? Och fick någon dansa med bruden?
I hörnet står ett svart piano. Stolen är utdragen en bit ifrån. Tonerna har klingat ut. Hoppas någon inte snubblade över tangenterna.
Hoppas, hoppas att brudparet är lyckligt och lever länge lyckliga tills döden skiljer de åt!
Dammsugaren tystnar plötsligt när kollegan och jag närmar oss mitten av rummet från varsin sida.
-Det måste ha gått en propp, skrattar hon mot mig. Eller så är dammsugaren överhettad.
Lätt rodnad, överöst av kärlek, utmattad.
-Ja, det är antagligen så, svarar jag. Nu får vi leta efter proppskåpet.
Lämna ett svar