Badpremiär

-Kan vi gå tij en jekpajk näj Ejja somnat, snäjja mamma.
Pojken cyklar bredvid vagnen och mamman.
-Ja, det går bra, OM hon somnar ja. Vad tror du?
För det är grundsyftet med barnvagnspromenaden.

Jo, Ella somnar. Vi är nästan nere vid Djulö. Så det blir både lek och strand.
-Det äj jätteskönt, kom och känn, mamma.
Pojken står med byxorna uppdragna till låren. Mamman stoppar i ett par tår. Just ordet jätteskönt känns inte så där spontant. Mer jätteont. Vattnet biter liksom till. Mamman backar. Om ett par veckor kanske…
Pojken får kliva ur byxor och dra av tröja. Rätt som det är åker även kallingarna. Han är i!
Badpremiären avklarad. Vi brukar göra det tillsammans… Norton – mamman, 1 -0.

Så vaknar Ella och vill genast i vattnet. Vi får styra bort mot lekdelen. Det funkar. Den röda, höga och branta rutschbanan lockar. Många roliga trappsteg, rakt upp i himlen.
Hon är jätteduktig och en snabb, även med en halväten bulle hårt  i ena näven. Väl uppe vill hon mest stå och blicka ut över hela härligheten. Visa upp sig i sin segrarinnakostym. Hon lyfter lite på ena, lilla benet. Sprätter lojt med en fot. Skrattar. Drottning över livet och i dag Djulö strand. Lycklig som en nyss utsläppt ko på grönbete.
Mamman snusar henne i nacken. Det luktar solvarm hud och mycket Ella.
Jag sluter mina ögon alldeles kort. Tar in stunden och bara är. Pojken kommer också upp. Vill vara med.
-Kom Ejja, så åkej vi.
Han tar sin lilla lillasyster i knät och åker vant nedför rutscbanan.

Var rädd om er, ta hand om varandra. älskar er!