Smala armar och ben spretar likt plockepinn i sovsvettig gryningssäng.
Tänk att någon så liten nästan är irriterande i vägen.
Jag kryper ihop i fosterställning. Hittar en plats bredvid ena katten i fotändan av sängen.
Lyssnar på de små och ivriga andetagen.
Somnar till slut med en varm, mjuk och mycket liten fot i min panna.
Kanske den slätar ut några veck där?
Kärleksnäste
Skrivet av
Lämna ett svar