Nu blottas den på sina håll. Under isiga, kraterliknande smågator tittar den fram, lapar hungrigt i sig av solen.
Åååh, vad vi längtat – välkommen asfalt!
Pulkan och Boben har fått backa in i bo’n igen. Står och trycker i nå’t hörn tillsammans med välanvända snöskovlar.
Hoppas det dröjer aslänge innan vi ses igen. Men stort ack för denna säsong! Det var ju kul så länge det varade.
Sonen har nästan blivit kompis med sin nya cykel. Klart det känns lite tungt och svårt. Större tum på hjulen, högre och bredare styre, längre ner till marken.
Men han är en kämpe. Och förstås en våghals. Har ju att brås på…
Cykeln är metallicblå, glittrar i solen. Och helt ny!
Har letat sedan i höstas efter någon bra begagnad, men utan resultat. I dag gav jag upp. Det fick bli en tur med gamla cykeln till Lövåsen. Där har ett gäng cykelnördar en riktig cykelaffär som till och med luktar gummi.
Vi cyklar ju varje dag. Till och från dagis. På långpromenader med vagn. Till sjön. Till kompisar. Till mormor och morfar. Så dessa däck kommer garanterat att slitas, säkert på grund av en och annan sladd också…
Välkommen vår, vi är redo!
Lämna ett svar